Hållbart liv och hållbara beslut stärker självförtroendet. Del 43.

27/11 2016. Hållbarhet är ett begrepp som är en pågående megamegatrend t.o.m. större är den just nu pågående digitaliseringen. Hållbarhet innefattar miljö, samhälle, världen och individen. Hållbarhet är ett av de s.k. ”hyperobjekt” som finns idag. Begrepp som är så väldiga och oöverskådliga att de inte går att greppa rent intellektuellt. Ändå så påverkar de oss dagligen, finns överallt och både syns och är osynliga. Andra hyperobjekt är finansmarknaden, globalisering och klimatförändringarna. Det jag vill lyfta fram är hur hållbarhetstänkande, även ur ett individuellt perspektiv kan hjälpa oss till klokare beslut som hjälper både oss själva och andra. En inspirationskälla för hur man kan fatta kloka beslut kommer från de nordamerikanska indianerna. De strävade efter att fatta beslut som även fungerar för den sjunde generationen från nu. Fungerar verkligen besluten för helheten? Människa, natur och miljö? Och är besluten grundat på sunda värderingar? Beslut som utgår från hjärtat och som fattas med empati för andra är ofta både kloka och hållbara. Det skapar en god moralisk grund att leva utifrån och känsla av att man bidrar till en bättre värld. Det stärker självförtroendet.

 

 

 

Den här bloggserien handlar om hur du kan träna mod och självförtroende för att bygga ett starkt, stolt och attraktivt varumärke. Mod och självförtroende är avgörande egenskaper som det går att utveckla. Då behövs det passion, uthållighet och träning. Mycket träning. Vi har alla potentialen men tränar, tyvärr, alldeles för lite, för sällan och för dåligt. Det kan du ändra på om du vill leva din dröm. För kom ihåg, du har precis all den potential som behövs. Nu. Här. I dig.

83. Träna på att leva hållbart

Att fatta beslut med hänsyn tagen till den sjunde generationen kan tyckas näst intill omöjligt i den tid vi lever i just nu. Tokstressigt, krav på snabba beslut, ändlösa valmöjligheter och ständigt ökande krav på snabb och lönsam leverans. Det är inte lätt. Vi löser ofta det som är bråttom och missar det som är viktigt. Ett exempel på det var en chef som sa ”Ja, ja jag förstår att det där med strategi är viktigt men jag hinner bara inte med. Imorgon är det utvecklingssamtal hela dagen och hela veckan ut. Och i nästa vecka är det kickoff. Och veckan därpå är också fullbokad …”.

 

 

Definiera din dröm och dina värderingar
Det kanske är just därför som vi alla borde tänka till och fundera kring vad som är hållbart för oss själva. Hur kan och vill jag leva för att kunna göra ett bra jobb, ha roligt, utvecklas, hinna med familj, vänner och bekanta, hälsa och semestrar? Puh, det är inte lätt som sagt. Ett bra sätt att börja är att skriva ned sin dröm, sitt vill, sina mål och sedan också skriva ned vad du behöver göra för att nå de målen. Och sedan agera efter vad du vill.

Gå från ord till handling
Drömmar utan handling blir bara luftslott. Drömmar som du bygger en väg mot kommer göra din livsresa mycket mer spännande och utvecklande. Men tro inte att vägen kommer bli jämn och fin hela tiden. Varje väg mot en dröm är mellan varven krokig, halkig, brant, gropig, svårframkomlig och ibland näst intill obefintlig. Men för varje steg du tar framåt kommer du närmare ditt mål. Hur många människor börjar inte ens resan? Hur många människor blir inte stående på ett ben mitt i steget? Hela livet. Bli inte som mannen som fick sitt livs chans och tänkte ”Det är nu eller aldrig”. Och så valde han aldrig.

 

 

Den Sjunde Generationen
En amerikansk indianhövding hette Oren Lyons var under en period ofta i Sverige. Han förmedlade dessa visdomsord om ledarskap enligt hans stam Onondaga: ”I vårt sätt att leva, i vårt sätt att styra, i varje beslut vi fattar, tänker vi alltid på den Sjunde Generationen. Det är vårt jobb att se till att de som kommer efter oss, de ännu ofödda generationerna, får en värld som inte är sämre än vår – och förhoppningsvis bättre. När vi går på Moder Jord sätter vi ned våra fötter försiktigt, för vi vet att kommande generationers ansikten tittar upp på oss från underjorden. Vi glömmer aldrig dem. (ur intervju med Oren Lyons i Wisdomkeepers av Harvey Arden och Steve Wall)

Lätta på de inre slipsknutarna
Göran Gennvi driver ett företag som heter Naturakademin och ägnar en stor del av sin tid åt ledarskapsutbildning med en grundläggande idé som påminner om Oren Lyons. Efter många år som traditionell managementkonsult insåg Göran att han egentligen bara hjälpte sina uppdragsgivare att producera dokument som blev hyllvärmare.

Genom att starta Naturakademin ville han visa att naturen är det bästa klassrummet och den bästa läraren. Att ligga på renfällar runt en sprakande brasa efter en dags vandring eller paddling är ett vidunderligt effektivt sätt att lätta på de inre slipsknutarna – att bli mindre verkställande direktör och mer människa. Sen kan man börja snacka allvar.

 

 

Oren Lyons läxade upp indiandyrkarna
Indianhövdingen Oren Lyons var under en period ofta med vid Naturakademins utbildningar. Att få träffa en riktig amerikansk indianhövding lockade många. Men Oren Lyons brukar ta blåögda och rosenkindade indiandyrkare i upptuktelse om de kommer till honom för att insupa den indianska visdomens hemligheter och mysterier. Det finns inga mysterier, det finns inga hemligheter, det finns bara sunt förnuft – ett förnuft som mognar i den som vistas i naturen och i den som pratar mycket med de äldre. Svårare än så – enklare än så – är det inte. När Naturakademin tränar näringslivets folk i ledarskap och personlig utveckling så är de uråldriga metoder från en tusenårig fredlig indiansk kultur som kommer till heders. En kultur där förändring inte upplevs som hot.

Vän med indianhövdingar
När Naturakademin tränar näringslivets folk i ledarskap och personlig utveckling så är de uråldriga metoder från en tusenårig fredlig indiansk kultur som kommer till heders. En kultur där förändring inte upplevs som ett hot.

Idag är Göran Gennvi nära vän med flera indianhövdingar, bland annat några från Six Nations, gruppen av olika stammar som för 1000 år sedan lyckades enas trots generationer av krig. Till dem har han inbjudits att tala om sina erfarenheter med Naturakademin och han bjuder också hit dem för att bidra vid utbildningarna. I maj 1998, hölls en samling här i Sverige med några indianhövdingar samt svenska och amerikanska ledare på toppnivå. Ämnet var Miljöledarskap.

 

 

Konkreta verktyg för hållbarhet
Förutom att Göran Gennvi upplever urinvånarnas filosofi och natursyn som djupt sanna, har han fått ett antal konkreta verktyg från sina vänner:

1. Rådslag: Att låta var och en tala så långe den behöver för att göra sin ståndpunkt klar, gärna med en "talking stick" som går laget runt. Ett sätt att låta alla komma till tals och skapa samsyn och öka förståelsen. Motverkar käbbel.

2. Tracking: Att följa ett djurspår är en metafor för väldigt mycket, till exempel medvetenhet och närvaro. Det kan vara en fantastisk upplevelse för en portföljbärare att lära sig se att här har en mink satt sina spår. Genom att lära dig vara observant på lukt, smak, ljud får du en mer full tillgång till dina livsinstrument.

3. Walk in Beauty: Att vandra i skönhet är ett helt förhållningssätt som inkluderar karaktär och ansvar men också lägger en stolthet i att kunna uppleva och uppskatta skönheten. Tanken på att vandra i skönhet sätter också fokus på de spår man själv lämnar är det spår som väcker behagliga minnen hos andra.

4. Tacksägelsen: Den viktigaste attityden till det som föder oss, ger oss skydd och håller oss vid liv, säger Göran Gennvi. Hur ofta är vi egentligen på djupet tacksamma över allt bra vi faktiskt har och gemensamt har skapat? Hur ofta ser vi inte hellre till problem och misstag där vi belägger oss själva och andra med skuld och skam? Vad skapar det för samhällsklimat?

-Visst finns det en risk för flumstämpel, erkänner Gennvi, nu när intresset för indianfilosofi plötsligt har blivit så stort. Men Göran Gennvi är noga med att inte rida på någon indianromantik i sin marknadsföring. Istället talar han gärna om djupekologi eller eko-psykologi som har blivit en stor sak i USA.

- I kontakten med naturen uppstår en massa terapeutiska effekter automatiskt. När människor kommer ut i naturen plockar de av sig många av de roller som de annars bär på. Ett visst mått av prestation förhöjer också självkänslan och svetsar samman gruppen. Det kan vara att klara av den där branta bergsbestigningen eller att bemästra en kajak i hårt väder.

-När du genom att slappna av börjar få ordning på kajakens rörelser kan du höja blicken och låta tankarna vandra. Och det troligen inte amorteringar och sånt du tänker på.

 

 

Det globala systemfelet
Göran Gennvi är orolig för det globala systemfel som i snabb takt tömmer land och hav på ändliga resurser. Att de flesta ekonomiska kalkyler inte tar hänsyn till den bas som allt liv vilar på, naturen, tycker han är en horribel felräkning.

- Världens ledare måste våga börja skruva på systemskruvarna och ändra på de ekonomiska styr- och redovisningssystemen. Att omsätta miljöpratet i sin egen operativa verklighet och sätta upp konkreta måltal som inte bryter mot det ekologiska kretsloppets lagar.

Gennvi menar också att den hypersnabba internationella ekonomin med sina obetingade vinstkrav sätter handbojor på dagens företagsledare. Medan indianerna har lärt sig tänka på och ta ansvar för sju generationer framåt är vår horisont nästa kvartalsrapport; en tillfällig svacka och du riskerar att kastas av sadeln som en rodeoryttare på en vildhäst.

Många vill kanske fatta moraliska, ansvarstagande, långsiktiga beslut men kan eller vågar inte. Det här gör ont i många VD:ar idag, själsnöden är större än den ser ut på ytan.

Att lotsa dem till platser som kan lätta lite på den existentiella bördan dit där man mår som man borde när man fattar viktiga beslut” är Göran Gennvis sätt att bedriva miljöarbete. Källan till referaten om Naturakademin och indianerna är en artikel av Peter Östman i Svenska Dagbladet 1998.

 

 

Det är både skrämmande och fantastiskt att en nästan 20 år gammal artikel kan kännas som om den var skriven idag. Hur man än vänder och vrider på frågan hållbarhet så måste mänskligheten lösa den utmaningen det innebär att få balans mellan samhälle, arbetsliv, människa och miljö. Och allt börjar hos oss själva. För det är ju som Gandhi brukade säga, ”If you want the world to change, be the change”.

mvh/u