”Du måste mena det”

21/8 2016. Många pratar om den. Få finner den. Känslan. Att hitta känslan. Att hitta den rätta känslan. Det där som gör att allt fungerar och känns rätt. Och lätt. När livet leker och tiden står still. Det är ofta lika svårfångat som dimma men alla vet när den finns där. Den där känslan. En del kallar det flow, andra kallar det total närvaro, somliga kallar det begåvning. Det gäller inom det mesta. Idrott, musik, konst, teater och ... i livet. När man upplever just det så faller det mesta på plats och upplevs som självklart. Just nu håller två av mina kollegor på K22 på att skapa en ny musikform med låtar i en ny stil som de kallar mantrapop. Om man skapar något nytt, hur vet man då när det är rätt? De använder begreppet ”du måste mena det” som filter och riktmärke. Ett uttryck som vi alla kan lära oss mycket av. Om vi vill nå fram, vara övertygande och bygga tillit. Alltså bygga varumärke. Vad ska man tänka på om man vill ”mena det”?

Mantrapop är ett begrepp som fötts ur två genommusikaliska individers lust och glädje. Skaparna är två kollegor till mig på K22, det kommunikationsnätverk med ett 40-tal enastående individer som jag delar arbetsplats med. Föräldrarna till mantrapop heter Ewa Wigenheim och Magnus Fermin och tillsammans kallar de sig Magewa. Ewa är föreläsare, livscoach och återhämntningsexpert. Dessutom är hon en gudabenådad sångerska och tillika grundare av Abbamuséet. Magnus driver företaget Digitalpiloterna och jobbar mest med kommunikation i digitala kanaler där produktion av hemsidor blir ett resultat. I ett tidigare liv var Magnus i nästan 20 år proffsmusiker, arrangör och producent. Han är dessutom belönad med en Grammis. Strax innan sommaren föll alla bitarna på plats. De såg ljuset. Tillsammans.

Vikten av en vision
Ewa och Magnus har haft konserter och skrivit musik tillsammans av mer sporadisk art de senaste åren. Mer av lust och nödvändighet än för att tjäna pengar för kärleken till musiken är evig för bägge två. Ewa har i sitt yrke som livscoach och föreläsare blivit alltmer uppmärksam på, och illa berörd av, alla människor som mer eller mindre håller på och stressar ihjäl sig.

Den ständigt uppkopplade människan återfinns i allt större skaror bland det växande antalet individer som drabbas av psykisk ohälsa. Men hur når man fram till stressade människor med budskapet om att återhämtning är absolut livsviktigt? Svaret blev – musik. Ewa och Magnus beslöt att skapa musik som både var meditativ och aktiverande. En vision om att förena västerländska klanger med traditionella österländska utan att bli för flummiga. Visionen om mantrapop föddes under en fikastund på K22.

Vikten av kontakt mellan hjärta, hjärna och erfarenheter
Plötsligt insåg Ewa och Magnus att de skulle kunna göra något unikt och skapa något helt nytt. Genom mantrapop och genom att sätta upp mindfulnesskonserter. Konserter och musik som ska ge möjlighet till aktiv meditation och deltagande. Inget passivt lyssnande utan en möjlighet för den publik som vill stanna upp men ändå vill lite mer. Genom att kunna sjunga med i sångerna och följa rytmen ökar närvaron.

Allsång, meditation, återhämtning till lugn men medryckande musik. Något liknande har inte gjorts tidigare i Sverige. Samtidigt som de vill bjuda in till konserter kommer de få nytta av alla sina musikaliska och kommunikativa erfarenheter. Ewa med sin bakgrund som PR-konsult, socionom, kommunikatör och Magnus med sin historia och erfarenheter som multiinstrumentalist och digital guru. När det är lätt går det lätt. Hemsidor, Facebooksida, marknadsplaner, strategier och musik har gått som en dans. Som det ofta gör när hjärta, hjärna och erfarenheter förenas i en vision som ska förverkligas. En vision som är mer än bara en dröm. Riktigt bra visioner manar och lockar till handling. Det ger energi. Både för Magewa och den publik som de vill nå.

Vikten av total närvaro
Magnus spelar de flesta instrument och har skrivit det mesta av musiken och arrangemangen. Ewa står för sången och de körar tillsammans. I och med att de söker nya och outforskade musikaliska domäner är det extra viktigt att det blir bra. En nyckel är den totala närvaron och äktheten. Den går inte att fejka. Det måste komma från hjärtat. Jag har med egna öron hört hur många omtagningar och försök det har krävts innan de har varit nöjda.

Det lilla rum som jag och Magnus delar på K22 är också en kompakt men professionell inspelningsstudio. Syntar, gitarrer, bas, högtalare, mixerbord och mickar samsas med datorer, böcker och drivor av allehanda papper och dokument. Här har Ewa stått och sjungit under Magnus vägledning. Jag har hört ”En gång till, lite lugnare, mer värme, inte så snabbt i början ...” Och ”du måste mena det” har ofta återkommit. Som riktmärke och känslokatalysator. De har inte alltid varit överens men de har alltid kommit framåt och landat i något riktigt spännande. Vad du än gör, vad du än säger, vad du än sjunger så blir det aldrig riktigt bra om du inte har total närvaro. Om du inte menar det. Om inte hjärtat är med.

Den 29 oktober har Magewa sin första konsert på Harmonimässan i Solnahallen

Vikten av att träna
För att ha nå kontakten med sitt ärliga uttryck krävs det mycket mer än bara hjärta, ärlighet och talang. Det krävs träning träning och åter träning. Det är som när hjärta, hjärna, kropp och vision möts så finns det en slags inre nerv, en nivå som det bara går att nå genom att upprepa det man vill berätta om och om igen. För att hitta nyansen, tonen, klangen, känslan. För att slipa bort det onödiga, det kantiga, det som stör.

Tänk på alla hundratals, ja kanske tusentals, timmar som t.ex. en symfoniorkester behöver öva bara för att ha få till en konsert. Tänk på alla tusentals timmar en tennisspelare står och slår på en boll. Tänk på skådespelare, musiker, konstnärer, författare. De håller på och håller på och håller på. Misslyckas, kämpar, lider. Och till slut lyckas de. kanske. Ingen, som vill nå fram, som vill ”mena det” kommer undan träningen.

Hur mycket tränar du på det du vill uttrycka och bli bra på. Att driva företag och bygga varumärke är oerhört komplext. Ändå så tränar vi för sällan på att utveckla oss. Vi jobbar men vi tränar inte. Och då finns det stor risk att det går som det går. Man blir inte så känd, efterfrågad och fullbokad som man borde bli och har rätt att vara. Och man bygger inte ett starkt varumärke. Handen på hjärtat, ”menar” du det du lovar?

mvh/u