fbpx

19/11 2013. Förra veckan berörde jag vikten av att sätta mål. De riktigt framgångsrika har det gemensamt att de vågat tänka stort, sätta mål och fokusera mot dessa mål. Och de har satt magiska stora mål. Det är något som den ena utvecklingsgurun efter den andra återkommer till. Dessutom betonas alltid vikten av att skriva ner sina mål. Mikael Arndt, grundaren av affärsnätverket Arndts, refererar ofta till en undersökning gjord på det amerikanska universitetet Harvard. Den visar ett sensationellt resultat för de som skrivit ner sina mål. Vet du hur många gånger större chansen är att du lyckas om du skriver ner dina mål?

 

 

De som har fått ner sina mål på pränt ökar chansen att nå målen med åtta gånger. 8 gånger!!!! Bara genom att ha skrivit ner målen. Det borde få vem som helst att fundera lite extra och snabbt gå från ord till handling. Och ett guldkorn värt att repetera, det kanske bästa och mest konkreta tipset: skriv ner ditt mål på ett kort som du alltid bär med dig. Läs det igen, och igen, och igen, och igen ... Hjärnan kan inte skilja på sant och falskt, du programmerar dig själv att nå dina mål. Det kan låta otroligt men det finns många som kan berätta om att det fungerar. Varför?


Idrotten lär oss vägen

Att tänka i positiva och kraftfulla målbilder är något som idrottare länge sysslat med. De ser sig själva vinna loppet, klara hoppet, stå med guldmedaljen på prispallen. Vi tänker i bilder och omvandlar dessa till aktivitet och prestation. Att tänka negativa tankar kan vara förödande. Som gammal basketspelare minns jag särskilt en amerikan som fick frågan var den stora skillnaden låg mellan svenska och amerikanska basketspelare. Detta var på 70-talet då de första amerikanerna kom till Sverige och banade vägen för ett enormt och nyväckt intresse för sporten.

Basketen fyllde t.ex. under en period en av Sveriges då största och häftigaste arenor, Issstadion. Amerikanen menade att den stora skillnaden egentligen inte låg i tekniken och traditionen. Många svenskar var både tekniskt och fysiskt jämnbördiga med spelarna från USA. Amerikanen sa att det låg i huvudet. När en svensk får en sista skottchans, med och en sekund kvar av matchen, så tänker han "Jag får inte missa". Amerikanen tänker "Den här sätter jag". Och ofta gör han just det. Genom att mata hjärnan med positiva målbilder så riktar den sig automatiskt mot det önskade målet. Om vi dessutom tränar och tillför kunskap.

 


Träning, träning och åter träning

Men nu är ju sällan vare sig idrotten eller yrkeslivet fyllda av ögonblick då allt ska avgöras. Det finns mycket vardag och tunga träningspass som måste avverkas. Dock har det förvånat mig hur få inom yrkeslivet som verkligen både tränar och förkovrar sig inom sitt specialområde. Många går klart sin utbildning och sedan glider man igenom bara yrkeslivet. Det är ungefär som om Zlatan aldrig skulle träna utan bara spela matcher. Han skulle aldrig utvecklas.

För egen del har jag blivit glatt överraskad över hur mycket det går att utvecklas även om man som jag yrkesarbetat i mer än trettio år. Sedan jag startade Stolt Kommunikation i januari 2008 så har jag sprungit på mer utbildningar, föreläsningar och workshops än jag någonsin gjort tidigare. Vilket har hjälpt mig att växa både som yrkesman och människa. Livet har faktiskt aldrig känts mer på riktigt och mer meningsfullt än nu. Speciellt som när jag äntligen börjat förstå vikten av att synkronisera insatserna mellan branding och selling.

 

 

Att sätta positiva spår i både kropp och knopp

Utöver alla kurser jag gått så har jag också köpt och läst massor av böcker inom sälj, varumärke, psykologi, mänsklig utveckling, beteendevetenskap, ledarskap och entreprenörskap. Även detta är ett sätt att träna och hålla kunskapen uppdaterad och fräsch. Dessutom har jag sedan tre år även en egen affärscoach som är en ovärderlig hjälp för att jag ska kunna fokusera och prioritera mot de mål jag satt upp. Men inte nog med det.

Det tog mig ett tag innan jag faktiskt insåg att också mitt idoga nätverkande är ett sätt att varje vecka träna mig själv i förmågan att möta andra, presentera mig själv, variera mitt budskap, snabbt kunna väcka intresse, förmågan att tillföra energi till nätverket genom att bjuda in nya gäster och ge referenser. Kort och gott vara en god nätverkare. Och samtidigt bygga relationer.

De första sex månaderna så tyckte jag det var jobbigt med planering, bokning och att tänka ut vad jag skulle säga. Idag så känns det som om jag missat något när jag av någon anledning inte kunnat gå. Jag insåg att jag präglar mig själv på att klara av allt det som krävs av mig som nätverkare och framförallt, varje vecka får jag chans att bygga relation med mellan 10-20 gäster. Handen på hjärtat, hur många gånger hinner du med 10-20 nya kontakter per vecka? Som en kollega sa "Att inte nätverka är som att säga att man inte vill göra affärer".

Var stolt!
Mvh/u