fbpx

3/12 2017. Om det är något vi vet så är det att något alltid kommer gå snett och bli fel. Oftare förr än senare. Sånt är livet. Ingen kommer undan smärtor och motgångar men hur lyckas man tackla utmaningarna? En del låter problemen fullständigt äta upp en. Små misstag växer lätt till gigantiska problem. Proportionerna blir groteska. Andra förtränger känslan och stoppar huvudet i sanden. Och sedan är det många som är så rädda för smärtan och risken att misslyckas att de aldrig någonsin vågar testa sina gränser. De rör sig i sin lilla lilla komfortzon och missar därmed – livet. Det är därutanför som vi bygger självförtroende och mod. När vi klarar något trots allt. Och går vidare. Man behöver öva på att stå rak och stolt i livet även när det gör som mest ont. För det är livet. Också. För det löser sig. Också.

 

 

Den här bloggserien handlar om hur du kan träna mod och självförtroende för att bygga ett starkt, stolt och attraktivt varumärke. Mod och självförtroende är avgörande egenskaper som det går att utveckla. Då behövs det passion, uthållighet och träning. Mycket träning. Vi har alla potentialen men tränar, tyvärr, alldeles för lite, för sällan och för dåligt. Det kan du ändra på om du vill leva din dröm. För kom ihåg, du har precis all den potential som behövs. Nu. Här. I dig.

 

120. Träna på att stå stolt även när det gör ont

Det stora och oändliga finns utanför komfortzonen. Det där som vi aldrig kommer upptäcka om vi inte vågar prova och se. Det nya. Det fantastiska. Det okända. Drömmen. Men ingen kommer undan motgångar och misslyckanden. Därför behöver vi träna på att klara av motvind, fall och stormar.

Se motgången som en vän
När det tar emot vet du att du är vid en gräns. En gräns som leder mot utveckling. Ta motgången som en gåva, se smärtan som en signal på att du är vid ett vägskäl som kommer leda dig vidare. Om du inte ger upp. Egentligen har du bara tre val. Antingen fortsätter du att försöka eller så ger du upp och går tillbaka till din komfortzon. Eller så blir du stående på ett ben. Eller så söker du nya lösningar. Det är när det gör ont som du växer. Det är när det gör ont som möjligheterna finns runt hörnet. Håll i, håll, om håll ut är ett mantra som tål att upprepas.

 

 

 

Det finns alltid 1000 lösningar på varje problem
De senaste åren har jag haft förmånen att träffa massor av entreprenörer i olika stadier av utveckling. Gemensamt för alla är att de haft en enorm passion att förverkliga sin dröm och vision om framtiden. Det har gjort att de orkat ta sig över hinder och motgångar. Många har sett enormt framgångsrika ut på ytan men när de börjar berätta om sin resa så vittnar varenda en om att den har varit fylld av problem, utmaningar och katastrofer. Men de har fortsatt. Trots allt. Den inre glöden har hjälpt dem vidare och de har under resans gång lärt sig att det alltid finns 1000 lösningar på varje problem. Minst.

Oroa dig inte i onödan
Jag läste för en tid sedan om en engelsk undersökning som visar att befolkningen i snitt oroar sig 5,5 år av sitt liv. Helt i onödan. För de oroade sig över hot som aldrig någonsin inträffade. Här finns nyckeln till ett lyckligt liv tror jag. Att hitta balansen mellan en sund riskanalys och ett fortsatt fokus på att hitta lösningar på sina problem. Vi har bara en viss mängd energi. Det gäller att lägga den kraften på rätt saker som utvecklar oss. Eller som Robert Karl Oskar Broberg uttryckte det. ”Hellre vara ute på isen och ha det glatt än att gå i lera och sörja”.

 

 

Acceptans av storslagenhet och nedslagenhet
Under mer än 25 år arbetade jag som lärare på Berghs School of Communication och fick då möjligheten att följa yngre människors utveckling på nära håll. Ungdomarna var fruktansvärt begåvade och passionerade och kastade sig över varje uppgift med en flödande lust och energi. Alla ville vara bäst och komma med den mest glimrande lösningen på varje redovisning. Vilket naturligtvis var omöjligt. Många pendlade därför mellan storslagenhet och nedslagenhet.

Känslan av hybris och känslan av att vara misslyckad låg skrämmande nära varandra. Pendlingen mellan att vara kung och att vara en looser var jobbig men många lärde sig det nödvändiga. Att se pendlingen som en del av den kreativa processen och att det gav en energi och en dynamik som gav bränsle till utveckling. De blev helt enkelt mer och mer professionella genom att acceptera pendlingen i känslor när uppgifterna skulle lösas. Och begåvningarna växte därmed också mer och mer in i sina framtida yrkesidentiteter. Att kunna hantera sina svajande känslor är helt enkelt en del av vad som behövs för att vara riktigt professionell.

 

 

”Det lös sig”
En till familjen närstående ung man hade precis fyllt 16 år och kände sig oerhört vuxen. Hans motto i livet var just ”Det löser sig” och det ville han manifestera genom att tatuera in orden på armen. Hans föräldrar tvärvägrade men när den unge mannen var på en resa till Rhodos tog han steget ändå. Han smet från familjen och besökte en tatuerare och några timmar senare var han tillbaka. Stolt och förväntansfullt rullade han sakta upp skjortärmen och där stod det inristat ”Det lös sig”. Chock. Skratt. Förtvivlan. Men allt ordnade sig till det bästa. Det var ingen riktig tatuering utan en gjord med henna-färg som går bort efter några veckor. Och det är faktiskt så sant som det är sagt. Det löser sig.

 

 

Avslutningsvis vill jag citera en av mina husgudinnor, Patricia Tudor Sandahl. Hon är psykolog, terapeut och författare. Jag rekommenderar varmt de flesta av hennes livsbejakande kloka böcker om livet. Just nu läser jag hennes ”Tid att vara ensam”. Där finns följande tankar: ”Alla känslor är övergående, även de mest avskyvärda. Mörka timmar banar alltid väg för de ljusa. Man måste ha erfarenhet av båda för att mogna och bli hel. Att gå in i sorg är samtidigt att finna vägen ut ur den. Den som flyr från sin sorg säger nej till sitt liv”. Tänkvärt. Utan mörker inget ljus, utan sorg ingen lycka, utan natt ingen dag. Livet.

Don’t worry, be happy. Det löser sig.

mvh/u