7/2 2016. Blir det verkligen bättre om det går fort? Når vi våra mål snabbare? Blir det roligare? Tempot ökar i takt med valmöjligheterna men når vi fram? Det finns ingen quick-fix till livet. Läs det en gång till. Det finns ingen quick-fix till livet. Ändå söker många den genvägen. Även jag. Ofta. Många delar upplevelsen att livet bara går bara fortare och fortare och att tiden är en ändlig resurs. Men det finns egentligen få saker som är mer demokratiskt är tid. Det spelar ingen roll om du är fattig eller rik, svart eller vit, gammal eller ung. Alla har fått exakt lika många timmar per dygn att ta tillvara. 24 timmar. Eller 1440 minuter. Eller 86 400 sekunder. Hur vårdar vi dem? Varför verkar det som om en del hinner med så mycket mer än andra? Varför är somliga så otroligt effektiva? Hemligheten är att de som verkar hinna med så mycket mer än andra oftare är mycket mer målmedvetna och fokuserade. De orkar stå emot omvärldens mångfald av frestelser och lockrop och håller sin linje. Vad som än händer. Och de går inte på myten om att det finns en quick-fix till framgång. De har insett att vägen mot målet ofta är både krokig och ojämn men de fortsätter ändå. De kan heta Stenmark, Lagerlöf, Borg, Kamprad eller Madonna. De lever sitt liv. Sin dröm. Och följer sitt hjärta. Trots allt. De inser att det tar tid att bygga sitt självförtroende och nå sina mål.

 

 

Den här bloggserien handlar om hur du kan träna mod och självförtroende för att bygga ett starkt, stolt och attraktivt varumärke. Mod och självförtroende är avgörande egenskaper som det går att utveckla. Då behövs det passion, uthållighet och träning. Mycket träning. Vi har alla potentialen men tränar, tyvärr, alldeles för lite, för sällan och för dåligt. Det kan du ändra på om du vill leva din dröm. För kom ihåg, du har precis all den potential som behövs. Nu. Här. I dig.

43. Träna på ditt tålamod

Vi lever i en tid när där alla mer och mer begär och kan få omedelbar behovstillfredställelse. Det är lätt att förledas att tro att det bara är att googla, öppna en app eller ringa ett samtal så är allting fixat. Nu, nu, nu! Allt är nära, allt är här. Men det går inte att komma ifrån att allt som ska växa och utvecklas tar tid. Tankar, kunskap, prövandet, experimenterandet, lärdomar. Att försöka tar tid, att träna tar tid, att mogna tar tid. Det finns en anledning att idrottsmän, musiker, artister i alla dess former tränar och repeterar största delen av sin vakna tid. Och då och då står de på scen. Och ska prestera. För att orka förverkliga sina drömmar behöver man ha tålamod att vara uthållig. Så här står det på ett av mina Inspirationskort jag fick i julklapp: ”Jag ge ger aldrig upp, det är omöjligt att misslyckas om jag står fast vid mina drömmar. Jag behöver inte veta hur, jag behöver bara hålla drömmarna vid liv”. Det gäller helt enkelt att ha tålamod och hålla på. Hålla på. Och hålla på.

 

 

Det idoga nötandets väg
Det finns en seglivad myt om att man genom att träna 10 000 timmar på något kan uppnå mästerskap och en upphöjd expertroll. Det är inget mer än en myt och grundat på önsketänkande. (Läs denna artikel). Men det går inte att komma ifrån att all typ av utveckling kräver träning, träning och åter träning. Då gäller det att bepansra sig med tålamod och insikten om att alla som har kommit någonstans här i livet har tränat. Och tränat kopiöst. Utveckling kräver dessutom rätt kunskap, erfarenheter, kompetens, miljö, stöd, ekonomi, talang (i viss mån), och förstås tur och tajming.

 

Träning ger tur
För att återkomma till några av våra största idrottshjältar så har de flesta hört om Björn Borgs nötande mot garagedörren i Södertälje, Det är en klassiker. Men det hade aldrig räckt med bara detta. Runt Borg fanns det en stab av stöttande och utbildande människor som också betydde enormt mycket för framgången. Men i centrum fanns hela tiden Björns järnvilja och tålamod. Han skulle bara lyckas. Utan den drivkraften skulle det aldrig gått. Och apropå tur. Ingmar Stenmark fick ofta höra att han hade tur när han vann med en hundradel eller två till sin fördel. På det svarade han en gång ”Det är konstigt, ju mer jag tränar, ju mer tur har jag”. Ser du bilden av lille Ingmar och Stig Strand som ännu en gång går uppför backen för bara ett åk till. Trots att det är mörkt. Trots att det är kallt. Bara ett åk till. Bara ett.

 

44. Träna på att bygga powerteam

Jag har berört det förut men jag vill betona det igen. Om du vill nå dina mål behöver du ha goda, vänliga, duktiga, kompetenta människor runt dig som vill ditt bästa. Det finns en myt om att ensam är stark och bra karl reder sig själv och all det där. Det faller på sin egen orimlighet. Ingen människa är en isolerad ö. Vi behöver varandra och vi blir starkare tillsammans. Det går att leva sin dröm och följa sitt hjärta även om man delar drömmen med andra. Jag har haft turen, och en del social talang, att få ha haft många powerteam runt mig i mitt yrkesliv.

 

 

Det första, som jag fortfarande än idag får energi av även om vi inte ses dagligdags, är min klass på Berghs School of Commuication när jag utbildade mig till art director. Hela klassen var fantastisk och jag hade 5-6 personer som stod mig extra nära. När jag var osäker och bad om synpunkter visste jag att de ville mitt bästa när jag kom och frågade vad de tyckte om en lösning. ”Du kan bättre” kunde ibland det korta till synes hårda svaret bli. Men jag blev inte ledsen eller sårad, den som svarade känd mig så väl så hen förstod att det svaret som hjälpte mig bäst. Just då och där. En annan gång krävdes en längre diskussion. Vår samvaro byggde på respekt, lust att utvecklas och insikt om att allt är möjligt. Vi vårdade och stöttade varandra och jag vet att vi tillsammans byggde upp en dynamik som fick alla att ofta överträffa sig själva. Ett sånt arbetsklimat kommer inte av sig självt. Det bygger man upp. Tillsammans.

 

 

Samla dina kraftkällor
Efter Berghs har jag haft liknande powerteams runt och nära mig genom åren. Men inte alltid. Ibland har jag känt mig ensam och övergiven. Det gällde speciellt då jag hade lämnat stora fina byrån Ogilvy i slutet på 80-talet och skulle bygga upp en egen verksamhet. Då hängde jag ofta i ett slags vacuum och kunde sakna arbetskamrater och sammanhang. Dels såg jag då till att aktivera kraftkällor och stödpunkter runt om i stan. Och des såg jag snabbt till att hitta tillbaka till det nätverk som jag hade varit med om att skissa på under de sista månaderna på Berghs. Det var ett skönt och fritt gäng som huserade i en gammal kapsylfabrik ute vid Slakthusområdet. Det gänget mognade och blev så småningom en ”vanlig” reklambyrå med som mest ett 30-tal anställda.

 

 

Idag har jag mitt powerteam på kommunikationsnätverket K22 som är min plattform och arbetsplats. Här finns ett 40-tal enastående kompetenta individer som samarbetar när det är lust och läge. Och vi ger varandra energi och stöd både i smått och stort. Det är fantastiskt. Bygg och utveckla ditt powerteam. Det ger dig självförtroende och mod.

mvh/u

 

Stolt på FacebookStolt på TwitterStolt på LinkedIn