fbpx

8/9 2014. Jag erkänner, jag är Hammarbyare. Vilket ganska sällan har varit en dans på rosor. Nej, snarare ett livslångt lidande som Leif Boork uttryckte saken. Men vi supporters är Hammarbyare trots allt. Trots alla förluster, trots alla besvikelser, trots alla grusade förhoppningar. Som Hammarbyare kan man inte bara vara medgångssupporter. Vi stöder och älskar vårt lag för söderandan, bohemeriet, glädjen och humorn, klacksparkarna, för gemenskapen, för lillebrorskänslan, för revanschen, för viljan att kämpa trots allt, för vår historia, för alla historier, för sången, för stämningen, för att vi är Hammarby tillsammans. Folkets lag, glädjens lag, Söders lag. Men nu spirar det ett nytt hopp i Bajenland. Ett ljus syns i tunneln och en ny lugn röst hörs på tränarbänken. Det är vår nya tränare, Nanne Bergstrand. Han gjorde en klockren analys av Bajens historia, dilemma och möjlighet som gäller lika mycket i fotboll som i allt varumärkesarbete.

 

 

Nanne menar att Hammarby allt för ofta har jagat framgång istället för att bygga framgång. Bajen har fokuserat mer på resultatet än på att bygga det spel som fungerar långsiktigt. Detta är Nannes kärna och plattform. Långsiktighet och ständig utveckling. Idag har han lotsat laget genom drygt halva serien i Superettan. Vi ligger med toppen och chansen till avancemang är stora. Många supporters börjar redan snacka SM-guld. Då är det oerhört skönt att höra Nanne om och om igen pränta in: spelet måste hålla långsiktigt, vi bygger för framtiden. Bajen ska inte bli ett lindansargäng som åker jojo upp och ned mellan högsta serien och den lägre. Nanne dras inte med i euforin som ofta infinner sig efter en seger. Istället kan han uttala sig ungefär "Visst det var roligt att vi vann men det här spelet håller inte i allsvenskan. Vi har mycket kvar att jobba med. Men vi är på väg". Det är som om det hörs en kollektiv suck av lättnad i hela Bajenland. Vi har inlett en väg som leder mot framtiden. En hållbarare framtid.

 

Risken i att stirra sig blind på resultatet

Vi lever i en tid där resultat, lönsamhet och snabba lösningar ofta dominerar framför de hållbara. Nu, nu, nu! Snabba resultat i alla lägen belönas och hyllas. En livsfarlig väg om man inte samtidigt bygger en hållbar utvecklingsbas. En grund att stå på. Det gäller inom allt, idrotten, kulturen, näringslivet och inte minst skolan. Ett exempel från skolans värld är betygshetsen som verkar öka i takt med att Pisaundersökningen ses som den viktigaste måttstocken. Men hur relevant är den undersökningen egentligen? Och hur relevanta är egentligen betygen?

Hur mycket av den djupa, levande och användbara kunskapen mäts? Elevens kreativa förmåga, elevens engagemang, förmåga att lösa problem, elevens självkänsla och självförtroende? När mäts det? För att inte tala om elevens sociala kompetens, förmåga till samarbete, positiva grundsyn, helhetssyn och känsla av meningsfullhet. Egenskaper som i alla högsta grad påverkar hur man löser en uppgift. Egenskaper som är helt avgörande för hur en person fungerar i livet, i skolan och på fotbollsplanen. Mänskliga egenskaper som också behövs för att bygga ett starkt varumärke speciellt med den definitionen som jag tycker är den bästa på ett varumärke, nämligen att det är en personlighet. Även om mycket är medfött så handlar det mer om att söka, utveckla och ha greppet om sin personlighet och sin identitet. Tillväxten kommer inifrån men den behöver näring utifrån.

Pengar som drivkraft är ofta kontraproduktivt

En av vår tids största utmaningar måsta vara att komma ut kvartalsekonomins konserverande och ofta kvävande grepp. Trots att forskning tydligt pekar på att pengar som drivkraft ofta till och med är kontraproduktiv. Inte minst Daniel Pink har i sin bok "Drivkrafter" och i sina tal bevisat tesen. Varför blir det kontraproduktivt? Vinst- och resultatjakten belönar inte de kreativa lösningarna, försök som flyttar gränser eller nytt tänkande och nya samarbetslösningarna. Hållbara drivkrafter som får fullt utlopp bygger på möjligheten att påverka och utveckla, meningsfulla arbetsuppgifter och rimliga lockande utmaningar. Det gäller både inom idrotten och näringslivet och både för ledarskapet och medarbetarskapet. Organisationer som skapar grunden för att dessa drivkrafter ska få flöda fritt bygger framgång och en ljus framtid. Som Hammarby och Nanne Bergstrand är på god väg att göra nu.

 

Nötandets och de små stegens magi

Utveckling tar tid och kräver träning och uthållighet. När en människa, ett fotbollslag eller ett företag ska byggas upp gäller det att ha kontroll på alla detaljer, förstå utgångsläget, sätta tydlig mål, fokusera och nöta nöta nöta. Det gäller att bygga en feedbackkultur som speglar inställning och resultat. Det gäller att förstå att man tillsammans kan göra varandra bättre om man samverkar och stöttar varandra. I med och motgång. Och det gäller att ha tålamod. Aftonbladet är ett av Sveriges bästa exempel på ett företag som bestämde sig för att bli Sveriges största tidning. När de uttalade målsättningen så skrattade mediabranschen rått och hjärtligt. omöjligt. Det går aldrig. Aftonbladet är hopplöst långt efter Expressen. Men de hade bestämt sig. De skulle inte bli bäst över en natt utan de satte upp många små delmål som de hela tiden strävade efter att uppfylla. "Vi ska bli lite bättre på små saker varje dag" kommer jag ihåg att en av de ansvariga sa. Det gick. Det tog tid. Men det gick. Idag är Aftonbladet Sveriges största tidning med en upplaga på ca 320 000 ex och Expressen har ca 220 000 ex i upplaga. Trägen vinner.

 

31.000 på läktaren i en match i superettan

Starka varumärken har lojala kunder och många ambassadörer. Det är inte minst Bajen ett levande bevis för. Trots att de i fem år har harvat i landets näst högsta division så har Hammarby den högsta publiksiffran per spelad match i hela landet. Mer än någon allsvensk klubb i snitt och enligt en del uppgifter mer än någon skandinavisk klubb. Nyligen manifesterades detta med ett helt fullsatt Nya Söderstadion (Tele 2-arena) och 31.000 på läktaren. Spelar de den bästa fotbollen? Nej! Har klubben de mest spektakulära spelarna? Nej! Har Bajen de trognaste, mest passionerade och mest stämningsskapande åskådarna? Ja! Att gå på en hemmamatch med Hammarby är en upplevelse. Klacken sjunger, ropar ramsor, lever sig med, applåderar, visslar på ett underbart vis. Det är inte för inte som många pratar om Hammarbys publik som den 12:e spelaren. En ovärderlig resurs.

 

Myterna lever och bygger varumärket

Det finns massor av myter och legender kring Bajen. En del är sanna, andra inte fullt så sanna men det spelar ingen roll. Det fylls hela tiden på med nya historier och legender som gör att myten Hammarby växer. Den lilla arbetarklubben från den fattiga stadsdelen Södermalm odlade fram spelare som Nacka Skoglund, Svenne Berka, bröderna Billy och Kenta Ohlsson för att bara nämna några ur Bajen Hall Of Fame. Varje ny liten knatte har redan hört många av historierna och fyller själv på med nya. Idag har ungdomsverksamheten vuxit till att omfatta nästan 1500 spelare från 5 år till 18 år. Till detta tillkommer alla ideellt arbetande ledare, föräldrar, vänner och bekanta. Alla som är nyfikna på hur det går för just sin lilla Hammarbyare. Bajenmyten lever sitt eget liv oavsett hur det går på planen för A-laget. Det är fantastiskt. En riktig Hammarbyare vet att en tunnel alltid är den snabbaste vägen mot mål och det är inte för inte som sponsorföreningen heter Klacksparkens Vänner. Bajen har blivit ett självspelande legendbyggarmaskineri. Trots allt :)

Bajen vann guld med en sparkad tränare

Det är nog ingen slump att den enda gången Hammarby vunnit guld i fotboll så var det med en tränare, Sören Cratz, som redan i mitten av säsongen 2001 hade fått beskedet om att han inte skulle få fortsätta. Vad hände? Hammarby spelade bättre och bättre, vann viktiga matcher och hamnade plötsligt i slagläge inför slutomgångarna. Och klarade det! De slog Örgryte på Söderstadion och guldet var ett faktum. Jag var där och Södermalm dansade hela natten. I mitt stilla sinne tänkte jag, är verkligen detta så bra för varumärket Hammarby? En del av legenden säger ju att Bajen inta kan vinna. Men segern var ett faktum. Det som hände åren därefter var inte lika roligt. I ett par år lyckades klubben hänga kvar i toppen men sedan så hände det som hänt många gånger förr. Klubben var tvungna att sälja bra spelare för att finansiera verksamheten, laget började förlora, sponsorerna svek, det blev mindre publik, förlusterna fortsatte och 2009 höll det inte längre. Bajen åkte ned i Superettan och avverkade tränare på löpande band. Ett år var det extremt nära att klubben åkte ned ytterligare en division men Bajen klarade sig genom att göra ett mål på övertid fyra sekunder innan domaren blåste av matchen. Typiskt Bajen. Kris och utveckling heter det. Efter ett antal svåra år, inte minst ekonomiskt, har läget stabiliserats, organisationen utvecklats och den långsiktiga satsningen verkar ge resultat. Hoppas vi. För man vet ju aldrig med Hammarby. Det enda man med säkerhet kan säga är att det svänger om Bajen. Alltid.

Forza!

mvh/Bajenulven

PS. Bilderna är tagna av en av Hammarby Fotbolls hovfotografer Hasse Fridén. En riktig klippa. Du når honom på 070-540 03 75 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller på hans hemsida www.fridenmedia.se (som just nu är under uppbyggnad)